Inom Sigtuna kommun bor merparten av kommunens cirka 40 000 invånare i tätorterna Märsta, Sigtuna stad och Rosersberg. Över 5 500 invånare är bosatta inom kommunens landsbygdsområden. Kommunens översiktsplan anger allmänt att ett variationsrikt utbud av bostäder som svarar mot de olika kommundelarnas behov och olika sorters hushålls efterfrågan ska eftersträvas.

Bostadsbyggandet bör ske inom och i anslutning till tätorterna och byggande på landsbygden tillåts i den mån det är förenligt med allmänna intressen samt kommunens behov av framtida handlingsfrihet angående bebyggelseutvecklingen.

Kommunens bebyggelse påverkas starkt av Arlanda flygplats. Av kommunens invånare bor mer än 75% på mindre än 25% av kommunens yta. Detta beror på att majoriteten av kommunens yta ligger under Arlanda flygplats bullermatta och därmed följande byggnadsrestriktioner.

Privata hyresvärdar i Sigtuna

Sigtuna är en av de första städerna i det svenska rike som sakteliga började växa fram i skiftet mellan vikingatid och medeltid.

Det finns olika teorier om Sigtunas uppkomst. Sigtuna anläggs på sin nuvarande plats omkring 980. Från omkring 995 förekommer myntning i staden.

En teori går ut på att Sigtuna anlades som handelsort eftersom det hade ett bättre försvarsläge än Birka. En annan att det var en önskan att hitta en ur fiskaliska synpunkter lämplig plats för riksenhetens förverkligande. En tredje pekar mot en kristna missionens intresse att finna en motvikt mot hednatemplets i Gamla Uppsala dominerande inflytande.

En teori är att Sigtuna grundades på initiativ av Östergötland och Västergötland för att få en stödjepunkt i strävandena att ta kontroll över Mälarelandskapen.

För Sigtunas utveckling har två faktorer varit av stor betydelse, det kungliga myntverket och biskopsresidenset. Staden kan primärt ha anlagts som en maktpolitisk stödjepunkt och ett centrum för kyrka och mission. Handeln fick efterhand också betydelse. Myntningen, som började cirka 995 med engelska förebilder, vittnar om Sigtunas betydelse för handel. Under Olof Skötkonungs och hans efterträdare Anund Jakobs tid slogs under en 30-årsperiod ett par miljoner silvermynt. På 1000-talet var Sigtuna en internationellt känd ort med en rad namnkunniga utländska besökare. Staden nämns i flera västnordiska skaldedikter.

Från 1000-talet härstammar också ett 30-tal runstenar och fragment av runstenar som påträffats i Sigtuna.

Dagens Sigtuna är byggt på kulturlager från medeltiden, ”den svarta jorden”, som kan vara tre meter tjocka eller mer. Ett antal stora arkeologiska undersökningar har genomförs mellan 1988 och 2006 som inte bara gett en oerhörd mängd fynd utan också avslöjat hur den äldsta staden planerades och hur husen byggdes.

Det har visat sig att staden nästan från början anlades efter en regelbunden plan, med cirka 8 meter breda, långsmala tomter med kortsidan mot en huvudgata, i stort sett motsvarande dagens Stora gatan. Stora gatan drogs längs Mälarens dåvarande strandlinje, och är den äldsta bevarade i Sverige med ursprunglig sträckning. Tvärgränderna till den var från början långa bryggor.

Kungsgårdstomten låg mitt i staden, och här byggdes vid 1000-talets slut den första stenkyrkan i Mälarområdet. Omkring 1060 grundades i Sigtuna Svealands första biskopssäte med Adalvard d.y.. Ovannämnda stenkyrka var biskopens kyrka, den första domkyrkan. Den revs under högmedeltiden men rester av murarna finns bevarade under mark. På denna tomt ligger numera Sigtuna museum. Om stadens dåtida betydelse vittnar Adam av Bremen, som omkring 1070 kallar Sigtuna civitas magna. År 1130 flyttades biskopssätet till Gamla Uppsala.

Under den tidiga medeltiden byggdes inte mindre än sex eller sju andra stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan lades längs en nyanlagd gata utanför det gamla bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner, av de övriga syns inget ovan mark. Gustav Vasa lät använda stenarna från ruinerna som byggnadsmaterial till Svartsjö slott. Johan III befallde sedermera att ruinerna skulle bevaras.